Denna reflektion blir inte någon vanlig julbetraktelse eller uppmaning till julgåva. December reflektionen handlar stigar till tro, ja hur början man tro på Gud?
Ja, inte är det självklart hur det börjar! Dessutom är vi alla så olika så det finns fog för att det kan börja på många olika sätt. Berättelserna om hur tron började varierar verkligen från person till person. Det finns tydligen många stigar som leder till trons väg och frågan är hur stigarna ser ut…
Så hur börjar man tro…
Vad sägs om stigen ”förundran”? Den stigen handlar om att återuppväcka det som vi har med oss in i livet som små barn – förmågan till att förundras. Någon frågade hur man kan lära barn att bli förundrade. Svaret var: Det behövs inte. Förmåga att låta sig förundras har vi alla med oss. Men risken är att skola och uppfostran kväver den förmågan.
Tänkvärda ord.
Dock behövs det något mer. Det skulle jag kalla för bromsberedskap, en förmåga att kunna bromsa in och ge tid för att förundras över det man är med om. Det kan handla om att förundras för snöfallet eller den enskilda snöflingan eller varför inte rimfrostens mönster på fönstret. Det kan handla om att stanna upp och förundras över godhet som du möter eller det vackra. Det kan handla om att förundras över kroppens förmåga att läka, hjärnans otroliga komplexitet eller universums storhet (som syns lättare för ögat under vintern).
Förundrans stig, när vi stannar upp och reflekterar över våra liv, livet i stort och att vara människa kan då bli en stig in till en tro på Gud. En insikt som växer fram med hjälp av långsammare tempo, iakttagelse och reflektion… där början trons väg.