Det är en fråga som jag har ställt mig många gånger den senaste tiden. Hur vilar jag egentligen? När återhämtar jag energi? Varför blir jag trött av något som någon uppfattar endast som uppiggande? Det finns en berättelse om två stycken präster, som båda älskar sitt arbete. Men, den ena blir påfylld av att umgås med andra människor medan det kräver massa energi från den andra. Så, efter ett dop med efterföljande fika så är den ena prästen supertaggad och längtar efter att göra en massa saker. Den andra prästen däremot är helt slut när han kommer hem och vill bara lägga sig på soffan. Detta trots att båda tycker om sitt jobb lika mycket. Kanske kan detta ge mig lite perspektiv. Alla är vi olika. Vi får ny energi på olika sätt. Jag får vila på mitt sätt. Och vila i att det är okej.