Jag längtar just nu mest efter…
Ja vadå? På ytan finns längtan efter frihet från coronavirus och dess negativa konsekvenser för både mig själv, andra och världen i stort. Där finns även längtan efter att komma igång med att rensa en del utrymmen här hemma. Ytlig längtan kan tyckas, det sistnämnda, men nog så viktigt för ett vardagsliv att trivas och fungera i. Och så lite djupare längtan, att ta tag i de där böckerna jag vill läsa som jag tror kommer att göra mig gott, vägleda mig, uppmuntra och utmana mig. Och ännu mer på djupet, längtan efter försoning med och läkning i det som skaver i livet.

Den här våren har jag inte behövt längta efter vackert väder eller att hinna uppleva den knoppande och framväxande naturen. Den bara finns där och jag har mer tid än jag brukar för den. Tar mig mer tid. I förstamajhelgen vandrade jag och maken tillsammans med några vänner i Vättlefjäll och häromdagen gick jag en powerwalk (jag föredrar det framför löpning) genom skogen till Botaniska trädgården i Göteborg. Omgivningen gav så mycket till mig, av kraft för både kropp, själ och ande. ”Skogen har ingen agenda” skriver Tomas Sjödin. Men i naturen både stillas och föds en hel del längtan…

En längtan hos Maria och Angela födde idén om ett samtalssammanhang. Det kan du läsa om under Livsnära samtal på Angelas veranda. LÄNGTAN är Navigatörernas årstema för 2020. Vad längtar du efter? Tänk om du ville dela något med oss andra? Eller ställa en fråga! Kanske kan vi ge varandra idéer och stödja varandra i att ge dem liv? Liv i linje med vad Navigatörerna vill. Välkommen att mejla mig!

Varma hälsningar från
Annika Andreasson, verksamhetsledare