“Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer”

Det är ju lätt att säga att man inte ska bekymra sig för morgondagen. Och ändå finns det mycket att vara orolig för: ekonomi, arbete, hälsa mm. Så kanske, när jag läser det här citatet, handlar det om att inte fabricera egna bekymmer UTÖVER dem som vardagen ändå förser mig med. Det är lätt att fantisera en massa som sedan bekymrar sig. Det känns som att det någonstans ändå finns en vila att var dag bär sig själv. Och det kan jag undra över – hur den vilan kan finnas med i ett liv med mycket information och högt tempo?